Informationsmötet den 24 oktober 2013

Rapport från informationsmötet 2013-10-24

Föreningen Rindöborna arrangerade informationsmötet avseende Fiber på Rindö.
34 personer tecknade sig på deltagarlistan.

Projektgruppen presenterade uppdraget, resultatet och vägen framåt för Fiber på Rindö.
Den presentation som visades på mötet finns som en PDF-fil under fliken ’Aktuellt’.
Kommentarer till bilderna visas under respektive bild.

Ett antal frågor framfördes under mötet och dessa tillsammans med de svar som kan lämnas nu finns längre ned på sidan. Dessa finns också under fliken ’Frågor och Svar’.

I en efteranalys av mötet vill jag som projektledare komplettera med följande:

Kostnaden per anslutning och utan bidrag fördelad på de som anmält intresse till i dag är mycket hög, 42 000 kr. Siffran har redovisats i andan av att värre än så här blir det inte.
Nu kan det bara gå i rätt riktning. Jag ser som realistiskt 20 000 till 25 000 kr.

Faktorer som påverkar:

  • Anslutningsgraden
  • Bidrag

Den första punkten måste vi alla medverka till. Jag möter fortfarande många som ”vet att något är på gång angående fiber” men har inte tagit ställning och följaktligen inte anmält intresse. När du talar med dina grannar, begär att de i eget intresse tar ställning. Att anmäla intresse innebär ingen förpliktelse men är en förutsättning för att det skall finnas ett underlag att driva och slutföra projektet.

Avseende bidrag gör projektgruppen vad som är möjligt

För att ge en tydligare bild av helheten:

  1. Summera alla dina kostnader per månad för Internet/Bredband, TV kanalpaket samt telefon (2 exempel finns i presentationen). Jämför med månadskostnaden 250 kr för likvärdig omfattning men mycket bättre kapacitet, stabilitet och framtidstålighet. (Löttingelunds fiberförening betalar 208 kr/mån)
  2. Lägg därtill finansieringsmöjligheten genom ett utökat fastighetslån till bolåneränta
    (med fiber ökar fastighetens värde med minst motsvarande anslutningskostnaden).

Projektgruppens arbete är omfattande och tidskrävande. För att spara tid och kunna göra ett mer effektivt arbete är en förutsättning att all kommunikation sker via E-post och vår webbplats rindofiber.se.

Det är en styrka om Länsstyrelsen, Vaxholms Kommun, entreprenörer, nättjänstleverantörer m.fl. ser att Rindö har en hög ”intressegrad” (dagens siffra är 189 fastigheter d.v.s. 42 %).
En högre siffra än 42 % påskyndar processen och sänker slutkostnaden.
Vi bör ligga runt 55 % när vi inleder vårt arbete med alla andra inblandade. Detta argument är inte framfört för att någon skall vara med som inte ser värdet motsvara kostnaden för hans/hennes egna behov. Bara de som känner värdet bör anmäla sig som intresserad.

Ett projekt är klart att erbjudas innevånarna för undertecknande när det baseras på bindande offerter, säkrade bidrag, erbjudande för nättjänster och framförallt en kostnad för både anslutning och månadstjänster.

Ibland går denna process snabbare än man förväntar sig och då gäller det att vara nåbar och med i tankegångarna. Annars kanske man blir lämnad i andra anslutningstillfället, som kan bli upp till dubbelt så dyrt över en natt.

Kjell Hilding
Projektledare


Frågor och svar på informationsmötet ställda frågor:

Fråga: Sker kanalisation till alla fastigheter på ön, även till de obebyggda?

Svar:   Det är en ny fråga.  Vi skall ta reda på praxis och lämnar sedan svaret till byalaget som skall besluta om arbetenas omfattning.

Fråga: Hur många anslutningar kopplas på ett s.k. underskåp?

Svar:   Det är egentligen en praktisk fråga för entreprenörerna som gräver och installerar.  Abonnenterna märker inte av frågan på annat sätt än att när ett skåp är fullt kommer det ett till.  Men detta är sällsynt.

Fråga: Kommer avståndet till skåpet att påverka anslutningskostnaden för den enskilda fastigheten?

Svar:   Nej – anslutningskostnaden kommer att fastställas inom stora områden.
Någon ”individualiserad” kostnadsnivå är inte aktuell.

Fråga: Hur hanteras de pengar som kommer in från anslutningar efter första omgången?

Svar:   Det är byalagets beslut att avgöra. Exempel på poster som kan fyllas är nättjänst­underhåll, reparationsfond eller att sänka månadskostnaden. Byalaget kan också besluta att betala tillbaka till medlemmarna. Detta är en intressant fråga eftersom anslutningar efter första omgången kan bli dubbelt så höga som i första omgången. Beslutet är byalagets.

Fråga: Anslutningskostnaden täcker arbete och materiel fram till fastighetsgränsen. Vad blir kostnaden på den egna tomten fram till att signalerna ”går in i mina befintliga apparater”?

Svar:   Fastighetsägaren betalar för kabelförläggning med nödvändig materiel på tomten. Fiberkabeln blåses in i ett plaströr av samma typ som för vatten. Tomter är olika med avseende avstånd, bergklackar mm. Arbetet på tomten kan sannolikt utföras av gräv­entreprenören enligt separat avtal med denne.

Normalt ingår i anslutningsavgiften själva första dosan för fibern samt inkoppling av denna.

Projektgruppen skall klarlägga vad som verkligen krävs både tekniskt och ekonomiskt ”fram till de befintliga apparaterna”.  Hur funkar det med de gamla modemen, vad ersätter dessa mm?

Fråga: Det finns ju befintliga rör för det gamla kopparsystemet. Kan dessa användas?

Svar:   Vi har fått olika svar, här är två.
– Om man vill vara säker på att fibern skall vara lätt att blåsa lägger man ett nytt rör.
– Man kan använda de gamla kopparledarna som draglina i sitt befintliga rör för att dra fibern till och inom fastigheten. Man kommer ju då direkt in till kopplingspunkten i huset.

Fråga: Hur ansluts bostadsrättsföreningar?

Svar:   Oftast ansluts en brf vid fastighetsgränsen med en fiber från en undernod.  Fibern bär in signalerna till en splitter i fastigheten. Fibern (eller två à tre stycken) har så hög kapacitet att den klarar hela fastighetens behov av kapacitet. Från och med splittern ansvarar brf för att varje lägenhet får en anslutningspunkt med den överenskomna kapaciteten, exempelvis 100 Mbit/s.

Anslutningsavgiften räknas per ingående fiber. Kostnaden för installationerna inom fastigheten beslutas av brf.

Varje lägenhetsinnehavare betalar den månatliga nättjänstavgiften med samma belopp som övriga anslutna i området.

Fråga: Om ett framtida byalag äger systemet, vem utför de viktiga ”underhåll”, ”service” och ”snabb reparation” när behov uppstår.

Svar:   Det är byalagets ansvar att se till att adekvata avtal ingåtts med entreprenörer i dessa och andra frågor. Rindö kommer inte att vara ensamma om behovet; det finns ett antal leverantörer som redan tillhandahåller dessa tjänster.

Fråga: Vem bestämmer var på tomten kanalisationen tas in?

Svar:   Detta är en förhandlingsfråga för byalaget att reglera med entreprenörerna så att fastighetsägaren kan delta i beslutet om så önskas. För att hålla kostnaderna nere är det ibland enklast och billigast att ansluta i ett hörn av tomten där även granntomtens rör kan förläggas.

Fråga: Hur säkra kan vi vara på kostnadskalkylen?
Det vore ju inte bra om vi har en kalkyl på 30 000 kr per anslutning vilken medlemmarna accepterat och sedan kostnaderna skenar.

Svar:   Det är byalagets ansvar att så väl som det är möjligt binda entreprenörerna i väldefinierade offerter utan oklarheter.

Det följande är inget lämpligt förslag (offerterna skall vara gjutna i betong) men ändå en möjlighet. Om projektet behöver mer pengar kan byalaget som sådant ta upp ett lån som sedan amorteras under viss tid genom förhöjd avgift, men det är en nödlösning!!

Fråga: Vad gäller för ekonomiska föreningar/byalag avseende fiberinstallationer?

Svar:   Bredbandsforum har en bra handbok i ämnet. Den hittar man på webbplatsen under fliken ’Läs Mer’.  Handboken i PDF-format går att läsa på skärmen men det är problem med att trycka ut handboken. Har du problem med att hämta handboken så hör av dig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *